nummerupplysningen

Alltså alla dessa barn som ringer. När det inte är fråga om busringningar där de skriker i ens öra eller vill berätta att de ska bajsa kan det ju vara ganska uppiggande. Som nyss.
"Hej! Vad kommer min framtida flickvän att heta?"
"Hon kommer heta Bertil"
Pojken skrattar så han kiknar och jag kan inte annat än att skratta lika mycket och när jag tror han slutat skratta tar han ett andetag och fortsätter skratta. Till slut lyckas han få fram att "det kan hon ju inte heta"
"Tror du inte hon kommer heta Bertil? Men då tror jag hon heter Louise"
"Nej det tror inte jag. Vad heter du?"
"Karin heter jag"
"Jag tror hon kommer heta Karin"
"Hahah tror du jag är din framtida flickvän?"
"Ja. Vill du gifta dig med mig?"
"Absolut!"
"Var bor du?"
"Jag bor i stockholm"
"Men då kommer jag till dig nu! Vi ses!"
Vet inte vem som tyckte det var roligast, han eller jag.